GBH Miljörätt

25/05/2026

I fredags (22 maj) presenterade EU-kommissionen en ny vägledning för hur ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet och prioämnesdirektivet ska tillämpas, ""Riktlinjer för tillämpningen av ramdirektivet för vatten vid tillståndsgivning för nya projekt och befintlig verksamhet, med särskilt fokus på gruvsektorn" ("Guidance for the implementation of the Water Framework Directive during the permitting of new projects and existing activities with a particular focus on the mining sector", finns inte på svenska ännu) .

Det är viktigt att understryka att vägledningen inte ändrar lagstiftningen. Den är inte juridiskt bindande och det är ytterst EU-domstolen som tolkar EU-rätten. Trots det är jag mycket oroad över hur denna vägledning kan komma att användas av svenska myndigheter och domstolar för att godkänna verksamheter som riskerar att orsaka allvarlig påverkan på vattenmiljön och vårt dricksvatten.

Kommissionens vägledning innehåller flera delar som i praktiken öppnar upp för ökade utsläpp och fler undantag från miljökraven.

En del handlar om att nya verksamheter ska kunna tillåtas släppa ut föroreningar om utsläppen samtidigt minskas någon annanstans i samma vattenförekomst. Kommissionen menar alltså att man kan ompröva gamla tillstånd och minska utsläpp från befintliga verksamheter för att skapa ”utrymme” för nya projekt, exempelvis gruvor.

Problemet är att detta riskerar att cementera dagens dåliga vattenstatus. Om man bara flyttar runt utsläppen utan att minska den totala belastningen blir det kanske ingen ytterligare försämring – men heller ingen förbättring. Eftersom många svenska vatten redan idag inte uppnår god kemisk status riskerar detta att direkt motverka hela syftet med vattenlagstiftningen.

Kommissionen öppnar också för att medlemsländerna i vissa fall inte behöver behandla farliga ämnen som ”prioriterade farliga ämnen” om utsläppen anses små eller inte innebära omedelbar risk. Dessutom vill man möjliggöra tidsbegränsade undantag även när miljökvalitetsnormerna inte uppfylls i tid.

När det gäller metaller och andra naturligt förekommande ämnen betonar Kommissionen att man ska ta hänsyn till naturliga bakgrundshalter och ämnenas biotillgänglighet. Detta låter tekniskt, men innebär i praktiken en fortsatt försvagning av skyddet. Vi ser redan idag i Sverige hur sådana resonemang används för att tillåta högre metallhalter. Och även om ett ämne förekommer naturligt blir situationen självklart värre om ytterligare metaller tillförs ett redan belastat vatten.

En annan mycket problematisk del gäller så kallade blandningszoner. Kommissionen uppmanar medlemsländerna att tillåta områden nära utsläppspunkter där miljökvalitetsnormerna får överskridas, så länge hela vattenförekomstens status inte anses försämras.

I praktiken ligger sådana zoner ofta nära bäckars och åars källområden. Det innebär risk för att föroreningarna förs vidare genom hela vattensystemet. För sjöar som Vättern och andra viktiga dricksvattentäkter kan detta få mycket allvarliga konsekvenser långt nedströms.

Kommissionen menar att om den behöriga myndigheten (i Sverige mark- och miljödomstolen) kan dra slutsatsen, bland annat på grundval av uppgifter som inhämtats från verksamhetsutövaren, att ett planerat projekt inte förväntas varken orsaka en försämring eller äventyra uppnåendet av god status/potential ska projketet kunna godkännas utan att de stränga undantagsbestämmelserna i artikel 4.7 RVD tillämpas (motsvarighet i svensk rätt 4 kap 11-12 §§ vattenförvaltningsförordningen).

Kommissionen verkar tro att det i många fall är möjligt att i grova drag sålla bort projekt som uppenbarligen inte kommer att påverka vattendragets status/potential. Min erfarenhet är dock den motsatta, det krävs ofta mycket omfattande utredningar för att förstå påverkan på grundvatten och ytvatten. Flera av de stora gruvprojekt som nu diskuteras i Sverige kommer dessutom utan tvekan att påverka vattenmiljön och dricksvattnet mycket kraftigt.

Vägledningen innehåller dessutom långtgående resonemang om undantag när projekt faktiskt orsakar försämring. Kommissionen anser bland annat att försämringar som uppstår indirekt, exempelvis när förorenade sediment virvlas upp vid muddring eller när förändrade grundvattennivåer frigör metaller ur berggrunden, kan omfattas av undantag och därmed accepteras.

Särskilt allvarligt är att EU nyligen infört nya undantag för kortvariga försämringar och för omflyttning av föroreningar (direktiv 2026/805). Kommissionen menar att projekt ska kunna tillåtas även om de orsakar försämringar i upp till ett till tre år, så länge påverkan bedöms vara tillfällig.

Detta går tvärt emot vad EU-domstolen tidigare slagit fast, nämligen att även tillfälliga försämringar måste beaktas. För vattenlevande arter och för dricksvattenförsörjningen kan även några års försämring få mycket stora negativa konsekvenser.

Kommissionen öppnar dessutom för att förorenat vatten ska kunna pumpas upp och släppas ut i andra vattenförekomster, under förutsättning att den mottagande vattenförekomsten redan har dålig status och att den totala föroreningsbelastningen inte ökar. Även detta riskerar att skjuta upp möjligheten att nå miljökvalitetsnormerna.

Den sista delen av vägledningen handlar om befintliga verksamheter. Där uppmanar Kommissionen medlemsländerna att använda alla möjliga undantag för att förlänga tidsfrister och tillåta mindre stränga krav i vatten som redan är hårt påverkade.

Sammantaget är detta en mycket oroande utveckling. Även om vägledningen formellt inte ändrar lagstiftningen riskerar den att användas för att stegvis försvaga skyddet för våra vatten. Det är också svårt att bortse från att Kommissionen här tycks ha lyssnat mycket ensidigt på gruvindustrins önskemål, medan vattenmiljö, biologisk mångfald och dricksvattenintressen hamnat i bakgrunden.

Vi riskerar nu en utveckling där undantag och flexibilitet blir huvudregel – samtidigt som målet om friska vatten skjuts längre och längre bort.

21/05/2026

Skriv under!

Stop the dismantling of European environmental protections. Stand up for forests, wildlife, clean air, and safe water - our nature depends on it.

21/05/2026

Trygg vattenförsörjning lyfts fram som en central del av Sveriges krisberedskap under den senaste konferensen Mötesplats Vatten i Göteborg. Totalförsvarsstrategen Michael Malm från Försvarsmakten betonade kopplingen mellan vatten och nationell säkerhet. I ett förändrat säkerhetspolitiskt läge pekas vatteninfrastruktur ut som en kritisk funktion där störningar snabbt kan påverka hela samhället.

Bra, det är ju precis detta vi försöker få MCF, SGU och domstolarna att förstå. Vi kan inte leva utan vatten, vi kan leva utan de gruvor och täkter som hotar vattnet.

13/05/2026

Corporate Europe Observatory (CEO) är en forsknings- och kampanjorganisation som arbetar för att avslöja och ifrågasätta det privilegierade inflytande som företag och deras lobbygrupper åtnjuter i EU:s beslutsprocesser.

De har nu släppt en intressant rapport: "Permission to pollute, EU rips up permit rules and funds dirty infrastructure".

Rapporten avslöjar hur Europeiska kommissionen radikalt skär ned på tillståndsreglerna för energi- och industriinfrastruktur. Detta ingår i en bredare avregleringskampanj som drivs av några av Europas mest förorenande industrier. Även om EU framställer denna agenda som en ”förenkling” av tillståndslagstiftningen riskerar den i praktiken att urholka de hårt tillkämpade sociala och miljömässiga skyddsåtgärder som ligger till grund för dessa regler.

Rapportens slutsatser är bl a att EU:s tillståndsregler det hittills har utgjort ett hinder för dåligt planerade eller förstörande infrastrukturprojekt som hotar den lokala miljön och möter motstånd från lokalsamhällena. Även om detta hinder kanske har
varit bristfälligt och tillämpats på ett ofullständigt sätt, har det ändå erbjudit viktigt skydd – och möjlighet att vända sig till europeiska domstolar när detta skydd inte har fungerat. Så kommer inte längre att vara fallet, eftersom projekt som nya gruvor, CO2 pipelines och datacenter kommer att påskyndas och åtnjuta statusen ”övervägande allmänt intresse”, samtidigt som bestämmelser som skyddar luft- och vattenkvaliteten eller allmänhetens tillgång till rättslig prövning är under attack. Undantag från hårt tillkämpade sociala och miljömässiga skyddsåtgärder är på väg att bli normen i EU:s tillståndsregler. Tidigare strider mot skadlig infrastruktur skulle, om de utkämpades idag, bli ännu svårare.

Rapporten hittar ni här

New report on how the European Commission is weakening permitting rules to fast-track polluting projects, such as mines, CO2 pipelines and data centres.

11/05/2026

Produktiv dag.

Yttrat mig över Eskilstuna kommuns ansökan om omprövning av villkor för Senior Material (Europe) AB:s verksamhet. Vårt mål är i första hand att hela tillståndet ska återkallas, i andra hand att inga utsläpp av metylenklorid ska tillåtas.

Skrivit bemötande av NCC:s yttrande över vårt överklagande till MÖD av bolagets tillstånd till täktverksamhet m m i Järna, Södertälje. Vårt mål är i första hand avslag på ansökan.

Anlitats i detaljplaneärende på hemmaplan.

Väntar på beslut och domar i flera andra mål. Brukar alltid komma ett antal innan midsommar. Hoppas dock slippa skriva alltför många överklaganden i sommar 🙂

08/05/2026

Läs detta gemensamma ställningstagande!

EU Raw Materials Coalition redogör för sin bedömning av handlingsplanen RESourceEU och lämnar rekommendationer om kommande lagstiftnings- och politiska initiativ, däribland det europeiska centrumet för kritiska råvaror, tillståndsramar och internationella partnerskap.

Viktiga rekommendationer:

* Bevara miljöintegritet, mänskliga rättigheter och demokratisk styrning som centrala pelare i EU:s råvarupolitik, avvisa varje försök att försvaga vattendirektivet och bekräfta principen om att miljön inte får försämras i europeisk miljölagstiftning.
* Fastställ tydliga, bindande och transparenta principer för styrning, öppenhet och prioritering av kritiska råvaror inom det europeiska centrumet för kritiska råvaror, med parlamentarisk tillsyn, offentlig rapportering och prioritering i linje med klimatmål samt andra mål av allmänintresse.
* Säkerställ att påskyndandet av tillståndsgivningen begränsas till administrativ effektivitet, samtidigt som miljöbedömningar, allmänhetens deltagande, tillgång till rättslig prövning och samtycke från lokalsamhället fullt ut skyddas.
* Inför obligatorisk due diligence avseende mänskliga rättigheter och miljö, spårbarhet och öppenhet i EU-stödda internationella projekt, gemensamma inköp, lagerhållning och styrning av leveranskedjor.
* Inför bindande mål för minskad efterfrågan på mineraler, med stöd av åtgärder för cirkulär ekonomi, effektivitet och minskning, för att minska beroendet, chocker i form av försörjningsrisker, anpassa sig till planetens gränser och stärka den långsiktiga motståndskraften.
* Överbrygg finansieringsgapet genom noggrant granskade EU-finansieringsinstrument och bättre samordning mellan befintliga fonder, samt ställ som strikt villkor för allt offentligt stöd att mottagarna uppvisar fullständig insyn, att bindande ESG-kriterier följs, att EU:s miljölagstiftning efterlevs samt att obligatorisk due diligence avseende mänskliga rättigheter och miljö genomförs.

This joint position paper sets out the EU Raw Materials Coalition’s assessment of the RESourceEU Action Plan and provides forward-looking recommendations on upcoming legislative and policy initiatives, including the European Critical Raw Materials Centre, permitting frameworks, and international p...

28/04/2026

Blev nyligen lite oväntat intervjuad av tidningen Affärsvärlden. Lång, låst artikel.

Rubriksättningen säger mycket:

"Juristerna som stoppar miljardprojekten – nu hotas deras främsta vapen

Miljöjuristerna Johan Öberg och Gunilla Högberg Björck har stoppat några av Sveriges mest omstridda gruv- och byggprojekt, med naturresurser värda miljardbelopp i potten. Nu är de på väg att förlora sitt främsta juridiska trumfkort – i den gröna omställningens namn.

När Europa blir ekonomiskt omsprunget av USA och Kina har få ord blivit lika trendiga som avreglering. I sin uppmärksammade rapport pekade Mario Draghi ut långsamma och komplexa regelverk som ett hinder för Europas tillväxt och självständighet.

Samma linje syns i Bryssel. Bland annat innebär akten om kritiska råvaror att utvalda gruvprojekt ska få sina tillstånd på två år — en process som i dag kan ta ett decennium. Utvecklingen märks också i Sverige, där regeringen i flera fall drivit på för snabbare processer kring gruvprojekt och företagsetableringar.

“När ett bolag marknadsför sitt projekt som en del av den gröna omställningen får de allt för enkelt gehör och särbehandling från politiker”, säger miljöjuristen Gunilla Högberg Björck.

I CENTRUM AV MILJÖSTRIDERNA
Hon har varit part i flera av Sveriges mest uppmärksammade miljömål. Bland annat Greena Minerals planer på brytning av sällsynta jordartsmetaller i Norra Kärr, Senior Materials
batterianläggning i Eskilstuna och Talgas grafitgruva i Kiruna.
Gemensamt för projekten är, enligt Högberg Björck, att de säljs in som nödvändiga för den gröna omställningen, och att de på den grunden får politisk särbehandling. “Politikerna ger allt lättare tillstånd till bolag som påstår sig vara bra för elektrifiering och grön omställning – men egentligen inte är det.”

Hon ifrågasätter också projektens praktiska genomförbarhet. När det gäller sällsynta jordartsmetaller saknas det i dag teknik i Sverige och Europa för att separera dem i industriell skala. Fallen visar också, enligt henne, hur makt flyttas bort från kommunerna.
I fallet Talga i Kiruna ansåg kommunen att gruvans ekonomiska nytta inte vägde upp den lokala miljöpåverkan.

Riksdagen tyckte annorlunda. “Vi har kommit fram till att det är ett mycket stort nationellt intresse i den här aktuella gruvetableringen”, sade Ebba Busch till SVT efter att regeringen kört över kommunen och godkänt gruvans detaljplan.

HÖGBERG BJÖRCK MOT SENIOR MATERIALS
Senior Materials i Eskilstuna
Det kinesiska företaget fick 2021dispens av Kemikalieinspektionen och 2023 miljötillstånd att uppföra en fabrik i Eskilstuna för tillverkning av separatorfilm till elbilsbatterier. Tillverkningen kräver det hälsofarliga lösningsmedlet metylenklorid, som varit förbjudet i Sverige sedan 1996. Kemikalieinspektionen motiverade dispensen med at teknikutvecklingen gjort användningen säker. Det ursprungliga tillståndet gav bolaget rätt att släppa ut 900 ton metylenklorid per år. Kommunen, som till en början välkomnade etableringen, svängde i april 2025 under trycket av folkliga protester. I december 2025 underkände Mark- och miljödomstolen Kemikalieinspektionens dispens och skickade ärendet tillbaka för ny prövning, vilket innebar att bolaget inte fick börja använda kemikalien. Ett nytt miljötillstånd om 720 ton per år beviljades i februari 2026, men även det överklagades av kommunen.

“ALDRIG SETT EN SÅ SNABB NEDMONTERING”
En liknande utveckling ser Högberg Björck i Norra Kärr. Hennes sida vann i Högsta förvaltningsdomstolen 2016, sedan domstolen slagit fast att bolaget inte kunde beviljas brytningsrätt utan att först visa att verksamheten inte skadade skyddade naturmiljöer.
“Men de punkter Högsta förvaltningsdomstolen gav oss rätt på har ju senare ändrats i lagstiftningen, så att de inte längre gäller.”
Hon syftar på den ändring i minerallagen som drevs igenom i maj 2024 och som skjuter upp miljöprövningen till ett senare skede. Efter det lämnade Greena Minerals in en ny ansökan.

“Jag har aldrig sett en så snabb nedmontering av miljölagstiftningen. Det är jättesorgligt”

Behöver vi inte snabbt få fram metallerna för att minska utsläppen och stärka Sveriges energisäkerhet?

“Vi måste väga intressen mot varandra. Det är ofta tal om projekt som skapar stora risker för dricksvattnet, och det kan vi inte leva utan.”

Fyndigheten i Norra Kärr rankas som en av världens största oexploaterade fyndigheter av sällsynta jordartsmetaller. Leading Edge, bolaget som äger Greena Minerals, publicerade 2021 en preliminär ekonomiskbedömning som uppskattade fyndighetens nettonuvärde till drygt 10 mdr kr. Siffran är beräknad utifrån bolagets egna antaganden om metallpriser och produktionsvolymer.

STORGRUVA MOT NATURVÄRDEN
Gunilla Högberg Björck är involverad i flera liknande mål. Ett av de tyngsta gäller Lavergruvan, som Boliden vill återöppna. Precis som i Norra Kärr fick projektet nytt liv efter att Natura 2000-frågan förflyttats i tillståndsprocessen. Lavergruvan skulle kunna bli Europas största koppargruva. Koppar är en nyckelmetall i elektrifieringen och efterfrågan väntas stiga kraftigt de kommande åren. För Boliden handlar det om ett projekt med potentiellt mycket stor ekonomisk betydelse. Enligt bolagets prospektering
innehåller fyndigheten omkring 2,2 miljoner ton koppar. Med dagens kopparpris motsvarar det ett teoretiskt metallvärde på omkring 280 mdr kr.

Samtidigt ligger Lavergruvan i ett område med höga naturvärden, och när gruvan senast var i drift ledde det till stora naturskador i området.

I en tidigare intervju med Affärsvärlden har en gruvteknisk expert tonat ned riskerna och sagt att ny teknik kan göra brytningen säkrare än när gruvan senast var i drift.

Gunilla Högberg Björck är inte lika övertygad.
“Det är tal om skyhöga naturvärden, med Natura2000-områden, ett väldigt vattenrikt landskap, artskydd, friluftsliv och rennäring.”

HÖGBERG BJÖRCK MOT GRUVBRANSCHEN
Svenska Vanadin AB, Brickagruvan i Hälsingland
Efter fjorton år avvisade Mark- och miljööverdomstolen i november 2024 bolagets ansökan om en vanadingruva utanför Hudiksvall. Bolaget planerade att bryta ett par tusen ton vanadin om året, en metall som är efterfrågad i batterier och stål. Domstolen underkände underlaget om vattenuttag, artskydd och trafik.

Beowulf Mining, Gállok/Kallak i Lappland
Bolaget vill öppna en järnmalmsgruva intill världsarvet Laponia utanför Jokkmokk. Fyndigheten uppges innehålla upp till 600 miljoner ton järnmalm. Högberg Björck företräder samebyar som riskerar att förlora renbetesmarker och vandringsrutter. Trots länsstyrelsens nej och FN-kritik gavs bearbetningskoncession 2022. Miljöprövningen pågår.

European Cobalt, sjön Unden i Västergötland
Det australiensiska bolaget sökte 2017 tillstånd att prospektera efter kobolt, nickel och guld söder om sjön Unden i Tiveden. Bergsstaten avslog 2020 ansökan om förlängt undersökningstillstånd, efter att det lokala motståndet företrätt av Högberg Björck pekat på riskerna för sjön.

HÖGBERGS KOLLEGA ÖBERG
I Lavergruvan har Gunilla Högberg Björck haft sällskap av en annan profilerad miljöjurist: Johan Öberg , som tidigare även mött Boliden i den omtalade Arica-rättegången.

ÖBERG MOT BOLIDEN
Arica-målet (2013–2019)
På 1980-talet exporterade Boliden drygt 20 000 ton smältverksavfall från Rönnskärsverken i Skellefteå till det chilenska företaget Promel i hamnstaden Arica. Avfallet innehöll arsenik, bly och kvicksilver och blev liggandes öppet. Lokalbefolkningen drabbades av cancer och andra sjukdomar.
2013 stämde Öberg Boliden på 102 Mkr för drygt 800 drabbade chilenare. Tingsrätten konstaterade 2018 att Boliden förfarit vårdslöst, men friade ändå bolaget på andra grunder — att skadorna inte kunde styrkas för samtliga och att Boliden inte hade kunnat förutse följderna. Hovrätten avslog 2019 kravet aven helt annan anledning: skadeståndskravet ansågs preskriberat enligt svensk rätt. Johan Öberg fick en skriftlig varning av Advokatsamfundet för hur han lagt upp processen — genom ett svenskt kommanditbolag utan tillgångar. Upplägget innebar att Boliden, trots segern, fick stå sina egna rättegångskostnader på cirka 40Mkr. Han försvarar det med att klienterna saknade ekonomiska förutsättningar att driva processen på annat sätt.

En av Öbergs senaste mål gällde Skanskas planer på en stenkross vid Gungviken. I november 2025 gav byggjätten upp projektet, efter att det fastnat i rättsprocesser i sju år. Anläggningen var tänkt att krossa sten från tunnelbanebygget i Stockholm. Motståndet blev dock hårt. Boende i området samlade in över en miljon kronor och anlitade Johan Öberg. Därefter följde år av överklaganden och återförvisningar. Kommunen sade nej. Skanska överklagade. Ärendet gick mellan kommunen, länsstyrelsen och mark- och miljödomstolarna. “När ärendet skickades tillbaka till första instans ännu en gång valde Skanska att lägga ned”, säger Johan Öberg.
Det var inte första gången han mötte bolaget. I Bränninge i Pershagen drog Skanska 2019 tillbaka en ansökan om brytning efter att Öbergs sida ifrågasatt hur de omfattande materialtransporterna skulle kunna genomföras utan att skapa trafik- och säkerhetsproblem.

“HADE KUNNAT TJÄNA DET DUBBLA”
Han var en av juristerna i den tretton år långa striden om Ojnareskogen, där Nordkalk och SMA Mineral försökte öppna kalkbrott intill sjön Bästeträsk. Öberg begärde 20 5 att domstolsförhandlingen skulle pausas i avvaktan på regeringens Natura2000-beslut — regeringen skyddade skogen samma år och 2018 fick bolagen avslag. Enbart Nordkalks fyndighet uppskattades vara värd över 20 mdr kr.

Tjänar du pengar på att andra inte tjänar pengar?
“Skulle jag vilja tjäna pengar skulle jag inte hålla på med miljömål. Det är alltid svårt med pengar på försvarssidan. Det är en enorm skillnad mot sökanden, som ofta har nästan obegränsade resurser.”

Han berättar att han kostar 2 900 kr i timmen plus moms.
“Jag hade kunnat tjäna det dubbla om jag satt på andra sidan i rättssalen.”

Är du ansvarig för att vi importerar samma råvaror från länder med sämre miljölagstiftning och brytningsteknik?

“Det är en komplex fråga. Bara för att det görs på ett sämre sätt någon annanstans betyder det inte att viska göra det här, även om det skulle vara något bättre.”

ÖBERG OCH HÖBERG MOT HEIDELBERG
Heidelberg Materials i Slite (2020–2021)
När Heidelberg Materials sökte nytt tillstånd för kalkbrytning i Slite företrädde Johan Öberg och Gunilla Högberg Björck Urbergsgruppen och privata sakägare. Deras linje var att flera myndigheter redan underkänt bolagets underlag om grundvattenpåverkan. Mark- och miljööverdomstolen avslog ansökan 2021, men efter regeringens tillfälliga undantagslag fick bolaget senare ett nytt 30-årigt tillstånd 2025.

SVAGA UNDERLAG BAKOM LÅNGA PROCESSER
När Johan Öberg ska beskriva sin juridiska strategi lyfter han försiktighetsprincipen. “Den innebär att domstolen ska utgå från att allt kan gå åt helsike om inte sökaren bevisar motsatsen.”

Både han och Gunilla Högberg Björck menar att bolag ofta lämnar in ofullständiga miljökonsekvensbeskrivningar. Det är också där de ofta hittar de brister de driver i domstol. Därför menar de att talet om regelförenklingar ofta missar ett grundproblem: processerna drar inte bara ut på tiden på grund av överklaganden, utan också för att underlagen är för svaga. Öberg återkommer till Skanskas stenkross i Gungvik. Sju år efter den första ansökan pekade han på att byggjätten fortfarande inte hade utrett miljöpåverkan från de brutna bergmassornas innehåll. “Hade Skanska från början gått in och lämnat in det här som en tillståndsansökan med en fullständig miljökonsekvensbeskrivning så hade vi varit någon helt annanstans.”

ÖBERG OCH HÖGBERG MOT SMA MINERAL
SMA Mineral i Klintehamn (2019–2021):
SMA Mineral ansökte om att utöka kalkbrytningen på Gotland.
Öberg och Högberg Björck företrädde ett antal fastighetsägare och lade huvudfokus på att bolaget inte hade utrett transportfrågan tillräckligt, som skulle innebära 200lastbilstransporter om dagen genom ett litet samhälle. Som alternativ till lastbilstrafiken hade SMA lyft möjligheten att anlägga ett rullband till hamnen i Klintehamn. Öbergs sida påpekade att de inte kontaktat fastighetsägarna längs den tänkta sträckningen. Mark- och miljööverdomstolen avvisade ansökan i november2021 med hänvisning till att trafikfrågan inte var tillräckligt utredd. SMA meddelade att bolaget planerade att utreda frågan bättre och lämna in en ny ansökan.

ETT FÖRLORAT TRUMFKORT

Försiktighetsprincipen och kraven på fullständiga underlag har varit centrala i deras processer. Ett av de tyngsta verktygen har varit EU-rätten, som Johan Öberg beskriver som ”ett ess i rockärmen”.

Även Gunilla Högberg Björck lyfter EU-rätten som ett avgörande stöd, inte minst i mål där vattenfrågan stått i centrum, som Norra Kärr och Brickagruvan.

Just därför ser de med oro på den nya politiska riktningen i Bryssel.
Akten om strategiska råvaror öppnar bland annat för undantag från just de regelverk som tidigare kunnat stoppa eller bromsa projekt.

“EU-kommissionen har öppnat upp för att revidera ramvattendirektivet, vilket betyder att det blir sämre. Det är väldigt allvarligt”, säger Högberg Björck.

Det innebär att fler projekt kan gå vidare där naturresurser värda miljardbelopp tidigare hade kunnat förbli orörda.

24/04/2026

SGU har på uppdrag av regeringen gjort en "hindersanalys" över vad som "hotar" mineralnäringen. Rent dricksvatten, skyddad natur och skyddade arter, jordbruk och rennäring, jobbiga närboende och miljöorganisationer kanske?

SGU har på uppdrag av regeringen tagit fram en så kallad ”hindersanalys”, med målet att genomföra flera regelförenklande åtgärder som ska ”underlätta för företag inom mineralnäringen”. Hindersanalysen omfattar en intervjustudie ska ge fördjupad kunskap om de hinder som påverkar ...

23/04/2026

Bra där Svensk Vatten!

Jakten på mineraler till den gröna omställningen kan få ”förödande” konsekvenser för det svenska dricksvattnet. Det menar branschorganet Svenskt Vatten.

23/04/2026

Nu är tre dagars förhandling i MÖD om Nordkalks planer på utökning av kalkstenstäkten Klinthagen på Gotland över.

Dessa tre dagar har i mångt och mycket handlat om påverkan på fridlysta fjärilsarter(apollofjäril och svartfläckig blåvinge). Som ombud för Urbergsgruppen har jag idag i sakframställan och slutanförande försökt lägga fokus där föreningen anser att den bör ligga; verksamhetens påverkan främst på grundvattenförekomsten Norra Gotland-Kappelhamn men därigenom också påverkan på Natura 2000-områdena Hoburgs myr, Mjölnermyr och Vitärtskällan. Igår talade föreningens anlitade vattenexpert Eva Charlotta Helsdotter och belyste bolagets bristande undersökningar.

Dom meddelas 25 juni kl 11.