05/06/2026
Sliparebacken var aldrig en one-man-show…förkläden och tack!
Jag startade Sliparebacken 2010. Först som enskild firma och senare aktiebolag. Sen dess har det blivit enorma mängder arbete. Jag har varit sen till eller missat både ägg, jordgubbar och raketer för att jag varit i snickeriet. Besatt av vad jag gjort. Långa dagar. Många dagar. Röda dagar. Födelsedagar, både min egen och Jesus. Alla dagar.
Det har sällan känts som ett riktigt jobb. Ibland såklart. Då har jag fällt ner hornen och tryckt på. Att ha delade mål med vansinnet kan innebära en hjälpande hand när det behövs.
Men det har aldrig varit en one-man-show.
Det vet ni som brukar läsa här. Jag har otroligt duktiga kollegor. Vi har haft massor av duktiga lärlingar och praktikanter. Sommarjobbare. Men de känner ni till och har läst om många gånger. Detta inlägg handlar inte om dem. Det handlar inte heller om alla våra duktiga leverantörer, kollegor, kursdeltagare eller andra som hjälper oss i branschen.
Det finns dock en stor grupp till. Alla de supportrar, påhejjare, hjälpare och andra som i olika former har gett oss ett, flera eller många handtag genom åren.
På bilden ser du gänget i våra nya målar-förkläden. De (förklädena alltså) är, efter att noga ha gått igenom kravspecen angående tygkvalitet, sömmar, fickor (mobil och penna ska få plats) och design sydda av min mamma. Hon sydde ett stort gäng till oss. Artrosen blir inte bättre och som hon och jag diskuterade så kommer det en dag när hon inte kommer att kunna sy fler förkläden till oss. Men nu har vi så det räcker fram till min pension i alla fall. Tack! Derome tryckte sen vår logga på dem, tack till er med!
Det är långt ifrån första gången du hjälper oss (tack för all supporten genom åren, från rådgivning, vägvisning och ett lyssnande öra till förnuftets röst. Hade kanske varit bättre om jag fått förnuftet i generna, men men).
Och hon är långt ifrån ensam. Vi är väldigt tacksamma, det har varit väldigt många hjälpare genom åren.
Detta inlägget är till er.
Man ska vara försiktig när man skriver tackinlägg. Man ska liksom skriva ingen nämnd ingen glömd. Hade jag frågat förnuftets röst hade hon nog sagt att det är värre att glömma någon som har hjälpt till än att inte nämna någon som har hjälpt till. Gissar jag i alla fall. Tur jag inte frågade. För så blir det inte här.
Pappa Ulf. Allt taktiksnacket. Diskussionerna, tänket och lärandet. Från att svetsa, backa med släp och snickra till källkritik, vikten av att vilja och att gilla läget. Om varför varför är den viktigaste frågan. För att inte prata om all hjälp med att bygga hus, laga maskiner och fordon. Tack.
Anders. Mitt ständiga bollplank kring verksamheten. Finns knappt någon större förändring i detta företag där du inte har vägt in. Filosofin. Hur väger man det ena mot det andra. Vilka vägar finns och vad innebär dem. Å då har vi inte ens kommit till all lyfthjälp och handtag i allmänhet! Tack.
PH. Så mycket input i både stort och smått. Den enda som jobbar senare nätter än mig. Det hade varit ett snickeri även utan dig…men långt, långt ifrån ett sånt här snickeri. Så otroligt många gånger du har räddat oss i knipor och förbättrat allt vi har här! Tack.
André. Föredömet jag försöker vara som. Med alla kloka tankar och hjälp med så mycket jag inte kan. Tack.
Ola. En annan stor inspiratör. Bollplank, en av de bästa snickarna jag vet och den förste jag ringer när det funderas kring snickerirelaterade frågor. För att inte prata om allt caddande. Också ganska stark och bra på att lyfta saker (alltså har du skrivit detta själv?!). Tack.
Lars. För allt du lärt mig, det kan inte överskattas. För ditt tålamod med alla nymodigheter jag hittar på. Och för alla råden. Tack.
Ronnie. Vår kanske största supporter. Alltid redo att hjälpa och heja på. Som du har slitit här. Medhjälpare i massor, bollplank i ännu mycket mer. Sorry att jag ännu ej har lärt mig att hälla upp kaffe i rätt ordning. Tack.
Bertil. Som du alltid har ställt upp för oss, en annan stor supporter. Tack.
Mattias. För all hjälp mer räkning, formler och fysik. För förbättringarna i snickeriet. Och för att du sa att om man har för mycket att göra tar man för lite betalt. Klokt och sant. Tack.
Alla grannar, med och utan kläder, som kommit och hjälpt oss. Lånat ut sin mark eller sin grävmaskin eller burit åt oss. Tack.
Krister. För allt lyftande i den tunga änden. För allt fixande här och för att vi har ett reserv-snickeri hemma i ditt garage. Inte för pappa-skämten. Tack.
Tobias. Jag tror att i princip alla andra på listan giller snickeri och maskiner mer än dig. Men som du ändå, alltid, i vått och torrt, har ställt upp. Hämtat, burit, släpat. Hus, maskiner, möbler. Tack.
Elisabet. Tack för logon. Kanske enkelt för dig men inte för mig. Jag glömmer inte heller körningen med släp eller alla skivorna du bar. Eller för ditt tålamod….Tack.
Sebastian. För att ha hjälpt oss in i detta årtusende. Tack.
Heidi. Tack för hallonbusken, mumin-väktaren och alla försök att få mig att bli mer som en normal människa. Jag vet inte om jag ska vara tacksam över dina och
Inas försök att skaffa mig en fru, tror det hade kunnat vara negativt för snickeriet faktiskt. Men jag uppskattar era försök! Tack.
Peter. För att gett mig chansen och sen hjälp med allt från besiktning av hus till att bära maskiner. Tack.
Alla ni på Facebook, Byggahus och Instagram som har hjälpt med tips, kommentarer och hejarop! Tack.
Andreas & Andreas. För all hjälp med vår baklastare. Och för att ställa upp, svara på frågor och hjälpa till. Så många gånger om. Tack.
Anders på Mårtenssons och Knut i Värpinge, - det är många år sen nu, men jag glömmer inte lånet av stora maskiner när jag själv inte hade några. Tack.
Baxarsekter, bärare, hantlangare, limhjälpare och alla andra som har gjort så mycket nytta här: Anders, PH, Gert, Dan, Krister, Mattias, Ola, Andreas, annan Krister, Henrik, P-A, Andreas x minst 3, Daniel x minst 2, Chrille, Henrik, Kristian, RB, Erik, Jörgen, Tobias, David, Tyra, Johannes, Elli, Rolf, David, Irene, Patrik, Anette, Jan, Hasse, en till Jan, Dennis, Dan, Alex, Shakula, Bo, Nils, Ullberg, Max, Markus, Kristel, Oskar, Hedens, Bent, Artur, Erika och flera andra som jag inte ens vet namnet på utan bara varit i närheten och gett ett handtag. Tack.
Till alla er som delat med sig av er kunskap och lärt mig saker. Nils, Håkan, Pär, Torbjörn, Petter, Kurt, Mats, Johan, Per, Jan, Mattias, Christer, Peder med många många fler. Tack.
Tack till er Stockholmare som hjälpte mig att slita upp en spånsug ur en källare på Östermalm. Tack.
Någon mer, du vet vem du är. För ditt tålamod. Tack. Du förtjänade mer av min uppmärksamhet.
Marlen o gänget på Byggahus. Tack.
Alla våra kollegor i andra snickerier som har lånat ut verktyg, maskiner eller gett goda råd. Tack.
Några av er vars namn jag inte ens vet. Som varit i närheten o bara gett ett handtag. Tack.
God kväll!
